Sedan juni 2026 måste elnätsbolagen inte längre ta ut en effektavgift. Men de får, och många gör det fortfarande. Så här tar ni reda på vad som gäller för er – och vad era egna effekttoppar säger.
Vad är en effektavgift?
Elnätsavgiften har traditionellt två delar: en fast avgift som beror på huvudsäkringens storlek, och en överföringsavgift per kilowattimme. En effektavgift lägger till – eller ersätter en del av det med – en avgift för hur hög effekt ni tar ut, mätt i kilowatt.
Skillnaden är samtidighet. Att ladda bilar, köra tvättstugan och värma huset samma timme ger en högre topp än att göra samma saker efter varandra, fast energin är densamma. Syftet, enligt Energimarknadsinspektionen, är att få elanvändare att sprida ut förbrukningen till tider då nätet är mindre belastat.
Hur toppen mäts skiljer mellan nätbolag: den högsta timmen under månaden, ett snitt av flera toppar, eller bara vissa tider på dygnet. Villkoren står i nätbolagets prislista.
Vad har hänt med kravet?
Energimarknadsinspektionen (Ei) beslutade 2022 i föreskrifterna EIFS 2022:1 att alla elnätsföretag skulle ha en prismodell med effektavgift senast den 1 januari 2027. Flera nätbolag införde den i förväg.
I mars 2026 gav regeringen Ei i uppdrag att upphäva föreskrifterna och ta fram förslag till en ny modell. Ei upphävde dem i juni 2026. Det finns alltså inget krav längre – men inget i lagen förbjuder heller en effektavgift. Förslaget till ny modell ska lämnas senast den 12 april 2027.
Nätbolagen har valt olika. Några har pausat ett planerat införande, några har gått tillbaka till den gamla modellen med säkringsavgift och överföringsavgift, och några behåller effektavgiften.
Har ni en effektavgift?
Titta på elnätsfakturan, inte elhandelsfakturan – effektavgiften hör till nätet. Leta efter en rad som heter effektavgift eller effekt, med ett pris i kronor per kW och en uppmätt effekt för månaden. Hittar ni den inte, kontrollera nätbolagets prislista för er säkringsstorlek. Priset kan ändras, så läs den som gäller nu.
Anta en effektavgift på 40 kr per kW och månad. En förening där laddplatserna i garaget, tvättstugan och värmepumparna går samtidigt en vardagskväll når 85 kW. Styrs laddningen i stället till efter kl. 22 blir toppen 55 kW.
| Topp | Per månad | |
|---|---|---|
| Laddning på kvällen | 85 kW | 3 400 kr |
| Laddning efter kl. 22 | 55 kW | 2 200 kr |
| Skillnad per år | 14 400 kr |
Vad kan ni göra åt toppen?
Oftast räcker det att undvika att stora laster går samtidigt. Det billigaste först:
- Lastbalansering i laddboxarna. Många laddboxar kan sänka laddströmmen när fastigheten drar mycket. Kontrollera att funktionen finns och är påslagen.
- Flytta det som kan vänta. Laddning, varmvatten och delar av värmen kan ofta köras nattetid, när både toppen och elpriset brukar vara lägre.
- Batteri – räkna först. Ett batteri kan kapa toppar, men det måste bära sin kostnad på er förbrukning. Fråga vad det högst får kosta, inte bara vad det sparar.
Samma sak gäller huvudsäkringen: en topp som ofta ligger nära säkringens gräns är ett skäl att se över lasterna innan ni uppgraderar, eftersom en större säkring höjer den fasta avgiften.
Så ser ni era egna toppar
Era toppar finns redan i mätvärdena hos elnätsbolaget, ofta flera år bakåt. I vår analys visar vi dem månad för månad, när på dygnet de uppstår och hur de står sig mot huvudsäkringen. Har er nätavgift en effektdel räknar rapporten in den i kronorna, när nätbolagets prislista finns med.